Periodisering är något man använder sig av i samband med företagets bokslut. Det är en viktig del i bokslutsarbetet och ger dig en rättvisare bild av företagets ekonomiska situation.
I den här artikel ska vi fördjupa oss mer i ämnet periodisering och förklara vad det är, varför man måste göra det samt hur du bokför de olika posterna.
Vad är periodisering?
Det viktigaste ekonomiska dokumentet i din verksamhet är årsbokslutet. Det visar bland annat alla kostnader och intäkter som har genererats under räkenskapsåret.
Därför är det av avgörande betydelse att bokföra varje transaktion på rätt period, vilket kallas periodisering. Med andra ord ska du bokföra så att varje kostnad eller intäkt hamnar i perioden den avser.
Kort sagt ska kostnader bokföras i den period då de förbrukas (oavsett när de betalas) och intäkter i den period då de har intjänats.
I detta sammanhang kan det vara bra att förstå skillnaden mellan begreppen utgift, kostnad, inkomst och intäkt.
- Utgift är det som företaget betalar vid inköpstillfället.
- Kostnad är en periodiserad utgift som ingår i redovisningen.
- Inkomst erhåller företaget vid försäljningstillfället.
- Intäkt är en periodiserad inkomst som ingår i redovisningen.
När ska jag göra en periodisering?
Periodisering gör du i samband med bokslutet. Beroende på storleken av företaget kan ett bokslut upprättas månads-, kvartals- eller årsvis. Du ska vara klar med alla periodiseringar innan det färdiga bokslutet är upprättat. Om redovisningen är korrekt får du de exakta uppgifterna om hur ditt företag mår ekonomiskt.
Periodisering behövs när du har en transaktion som sträcker sig över två redovisningsperioder. Om du till exempel har beställt en datalicens i slutet på december 2021 får du fakturan i början på januari. Du vill dock att kostnaden ska hamna i bokföringen för december då du har gjort inköpet.
Interimsposter
Varje periodisering du gör ska bokföras på bestämda konton i balansräkningen. Dessa poster är uppbokade tillfälligt för att i början på nästa period bokas om på deras respektive konton i resultaträkningen.
- Interimsskulder = upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
- Interimsfordringar = upplupna intäkter och förutbetalda kostnader
Förutbetald intäkt
En förutbetald intäkt kommer under den aktuella perioden, men avser något som ska utföras under nästföljande period. Det kan vara inkomster från prenumerationer, försäkringspremier, hyror eller annat som betalas i förväg och kommer inte att gälla förrän längre fram.
Exempel 1:
I december får du in hyran för januari. Innan bokslutet gör du en periodisering så här:
Konto | Benämning | Debet | Kredit |
2970 | Förutbetald intäkt | 5000 | |
3911 | Hyresintäkt | 5000 |
Exempel 2:
Du har fått en intäkt som gäller både nuvarande och nästa räkenskapsår. Det gäller en försäkring från 1 juni 2020 till 31 maj 2021 som kostar 12 000 kronor. Eftersom försäkringen gäller 7 månader under nuvarande året ska 4 800 kronor bokföras som förutbetald intäkt (12 000 x (5/12) = 12 000 x 0,4 = 4 800 kr).
Konto | Benämning | Debet | Kredit |
1511 | Kundfordran | 12 000 | |
3004 | Försäljning inom Sverige | 7 200 | |
2970 | Förutbetalda intäkter | 4 800 |
Förutbetalda kostnader
Förutbetalda kostnader är utgifter som har fakturerats och betalats i förskott fast de avser nästkommande period.
Exempel 1:
Vi kan använda ovanstående exemplet, fast denna gång är det du som har fått en faktura från din leverantör.
Konto | Benämning | Debet | Kredit |
2440 | Leverantörsskuld | 12 000 | |
6310 | Företagsförsäkringar | 7 200 | |
1730 | Förutbetalda försäkringspremier | 4 800 |
Exempel 2:
I december har du fått hyresavin för januari för 5 000 kronor inklusive moms (1 000 kronor).
Konto | Benämning | Debet | Kredit |
1931 | Företagskonto | 5 000 | |
2641 | Ingående moms | 1 000 | |
1710 | Förutbetalda hyreskostnader | 4 000 |
Ombokning av den förutbetalda hyreskostnad på det året som den avser gör du så här:
Konto | Benämning | Debet | Kredit |
1710 | Förutbetalda hyreskostnader | 4 000 | |
5011 | Hyra för kontorslokaler | 4 000 |
Upplupna intäkter
Upplupen intäkt är en inkomst av varor eller tjänster som kommer att faktureras vid ett senare tillfälle.
Exempel:
Du har sålt varor till ett värde av 120 000 kronor, men faktureringen sker under nästa period. Bokföringsordern ser då på detta sätt:
Konto | Benämning | Debet | Kredit |
1790 | Övr. förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 120 000 | |
3004 | Försäljning momsfri | 120 000 |
Återföring av den upplupna intäkten på rätt räkenskapsår:
Konto | Benämning | Debet | Kredit |
1790 | Övr. förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 120 000 | |
3004 | Försäljning momsfri | 120 000 |
Upplupna kostnader
Upplupen kostnad uppstår när du förbrukat tjänsten under perioden, men ska betala vid senare tillfälle. Det kan gälla till exempel elförbrukning eller telefonsamtal som normalt sett betalas i efterskott.
Exempel 1:
I slutet av räkenskapsåret hade du en kostnad för din revisor med 15 000 kronor som ska betalas under nästa år. Verifikationen du skapar ser ut så här:
Konto | Benämning | Debet | Kredit |
2990 | Övr. upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 15 000 | |
6421 | Revision | 15 000 |
När du sedan får fakturan ska du omboka verifikationen:
Konto | Benämning | Debet | Kredit |
2990 | Övr. upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 15 000 | |
6421 | Revision | 15 000 |
Periodisering enligt K1-reglerna
K1-reglerna gäller företag som upprättar förenklat årsbokslut. Har du ett sådant ska du inte periodisera intäkter förutom ränteintäkter som är högre än 5 000 kronor.
När det gäller skulder ska beloppet i ”Övriga skulder” anges i ruta B16. Inga upplupna kostnader periodiseras förutom ränteutgifter över 5 000 kronor.
Periodisering enligt K2-reglerna
K2-reglerna gäller årsredovisning för mindre företag. Gällande periodiseringar finns 5 000-kronors regeln som innebär att ditt företag inte behöver periodisera inkomster och utgifter som var för sig är lägre än 5 000 kronor, även om de ingår i samma faktura.
På Bokföringsnämndens hemsida finns vägledningar som ger mer information om periodiseringar och redovisningsregler, både för enskilda näringsidkare och aktiebolag.
Tips! Läs mer om bokföring.
Summering
Årsbokslutet visar om du är på rätt väg med utvecklingen av ditt företag. Om du ska lita på uppgifterna i det måste varje transaktion vara bokförd på rätt räkenskapsår. Bara då kan du få en rättvisare bild av den ekonomiska situation företaget befinner sig i.
Innan bokslutet blir klart ska du göra periodisering av intäkter och kostnader som bokförs i en period, men avser eller betalas i en annan. Syftet är att årets resultat ska bli korrekt.