Ring oss 
De flesta företag är i behov av olika former av tillgångar för att kunna driva sina verksamheter. Det kan vara inventarier, maskiner, byggnader eller datorer.
Beroende på i vilken bransch ett företag är verksamt inom kan inköpen handla om stora summor, vilket i sin tur kan orsaka likviditetsbrist och ha en negativ effekt på det ekonomiska resultatet.
Genom att göra avskrivningar kan du dock fördela utgiften för anskaffningen av tillgångarna över flera år beroende på deras ekonomiska livslängd.
Hur fungerar avskrivningar?
Avskrivning är ett begrepp inom bokföring som används för att fördela kostnaden för en anläggningstillgång över antalet år som tillgången genererar intäkter. På så vis är det möjligt att sprida utgiften över flera år och inte enbart belasta inköpsåret.
Här är det emellertid viktigt att förstå skillnaden mellan utgift och kostnad. Utgiften uppkommer när du köper in en tillgång medan kostnaden är förknippad med förbrukningen av tillgången. Det är därmed kostnaden som påverkar resultaträkningen.
Genom att göra avskrivningar drar du av lika belopp varje år som motsvarar tillgångens värdeminskning. Avskrivningstiden varierar beroende på den ekonomiska livslängden på tillgången och kan vara 5 år för en dator, 10 år för en lastbil eller 33 år för en byggnad.
Om du till exempel driver en byggfirma och köper in en lastbil för 1 000 000 kronor blir kostnaden för den 100 000 kronor per år i 10 år istället för 1 000 000 kronor under inköpsåret.
Förutsättningar för avskrivningar
Det finns vissa krav företaget måste uppfylla för att kunna göra avskrivningar:
- Företaget äger tillgången.
- Tillgången är levererad till företaget.
- Tillgången ingår i verksamheten som företaget bedriver.
Avskrivning går att göra från och med dagen då tillgången är tillgänglig för användning.
Tillgångar som har mindre värde (under ett halvt prisbasbelopp) eller har en ekonomisk livslängd på högst 3 år kan avskrivas direkt med hela summan.
Om skattemässiga värdet – det vill säga inköpspriset minus avskrivningar – överstiger det verkliga värdet på inventarierna får du göra ytterligare avskrivning på mellanskillnaden.
Metoder för beräkning av avskrivningar
Det finns tre olika metoder att beräkna avskrivningar: linjär, degressiv och progressiv.
- Linjär avskrivning. Detta är den vanligaste formen av avskrivning eftersom den är så enkel att administrera. Här skriver du nämligen av en anläggningstillgång med lika belopp varje år. Många moderna bokföringsprogram har till och med inbyggda funktioner för denna typ av avskrivning.
- Degressiv avskrivning. Här är avskrivningen störst i början för att sedan minska med avskrivningstiden. Metoden är mer realistisk eftersom värdeminskningen på en tillgång alltid är störst under den första perioden.
- Progressiv avskrivning. Detta är motsatsen till den degressiva metoden – avskrivningen ökar mot slutet av avskrivningstiden. Metoden lämpar sig därför för tillgångar med lång livslängd.
Jämför företagsfinansiering via Creddo
Hur bokför man avskrivningar?
Avskrivningar av anläggningstillgångar är en del av årsredovisningen. Därför är det viktigt att lämna upplysningar om avskrivningstider på varje tillgång samt vilken metod som har tillämpats vid avskrivningen.
Utöver det är det bra om det finns en not till balansräkningen med uppgifter om tillgångarnas anskaffningsvärde, ackumulerade uppskrivningar, nedskrivningar och avskrivningar samt redovisat värde.
Bokföring av avskrivning på immateriella tillgångar
Exempel:
Ditt företag köper en licens för 100 000 kronor den 1 juni. Avskrivningstiden är 5 år. Varje år ska en avskrivning göras med:
100 000 x [6/(5×12)] = 100 000 x (6/60) = 100 000 x 0,1 = 10 000 kronor
Då ser bokföringsordern på följande sätt:
| Konto | Benämning | Debet | Kredit |
| 1049 | Ackumulerade avskrivningar på licenser | 10 000 | |
| 7814 | Avskrivningar på licenser | 10 000 |
Bokföring av avskrivning på inventarier
Exempel:
Du köper möbler till din firma med ett anskaffningsvärde av 200 000 kronor. Avskrivningstiden är 5 år vilket motsvarar 20 procent av inköpspriset per år. Varje år ska avskrivning göras med:
200 000 x 0,2 (20%) = 40 000 kronor
I detta fall bokför du så här:
| Konto | Benämning | Debet | Kredit |
| 7830 | Avskrivning på maskiner och inventarier | 40 000 | |
| 1229 | Ackumulerade avskrivningar inventarier och verktyg | 40 000 |
Bokföring av avskrivning på förbrukningsinventarier
Förbrukningsinventarier kan avskrivas direkt eftersom de har en ekonomisk livslängd under 3 år och/eller kostar mindre än ett halvt prisbasbelopp.
Exempel:
Du köper en arbetsdator som kostar 12 500 kronor inklusive moms. Momsen är 2 500 kronor (25 procent). Samtidigt som du bokför datorn som en förbrukningsinventarie gör du en avskrivning på hela beloppet utan momsen.
I detta fall bokför du enligt följande:
| Konto | Benämning | Debet | Kredit |
| 1930 | Företgskonto | 12 500 | |
| 2641 | Ingående moms | 2 500 | |
| 1251 | Datorer, företaget | 10 000 | |
| 2153 | Ackumulerade överavskrivningar maskiner och inventarier | 10 000 | |
| 8853 | Överavskrivning på maskiner och inventarier | 10 000 |
Bokföring av avskrivning på byggnader
Hos Skatteverket framgår det att procentsatsen vid avskrivning på byggnader beror på typen av fastighet.
Exempel:
Om företaget köper en byggnad för 5 miljoner kronor som ska användas som restaurang ska avskrivning göras med 3 procent av anskaffningsvärdet för varje år. Det betyder 150 000 kronor per år.
Avskrivningen bokför du på följande sätt:
| Konto | Benämning | Debet | Kredit |
| 1119 | Ackumulerade överavskrivningar på byggnader | 150 000 | |
| 7821 | Avskrivningar på byggnader | 150 000 |
Restvärdeavskrivning och räkenskapsenlig avskrivning
Vid beräkning av skattemässiga avskrivningar har du fria händer att justera (öka) avskrivningarna och på så sätt minska årets resultat vilket leder till minskad skatt. Justeringen gör du genom restvärdeavskrivning eller räkenskapsenlig avskrivning.
Med restvärdeavskrivning beräknar du avskrivningen på det skattemässiga värdet på inventarierna vid förra årets utgång. Med skattemässigt värde avses anskaffningsvärdet minus avskrivningar. Vid räkenskapsårets slut får du skriva av högst 25 procent av avskrivningsunderlaget.
Räkenskapsenlig avskrivning får du göra om ditt företag uppfyller dessa krav:
- Har ordnad bokföring som avslutas med bokslut
- Värdet på inventarierna i balansräkningen ska motsvara deras skattemässiga värde
Beräkningen av avskrivningen kan du göra genom huvudregeln (avskrivning med 30 procent) eller kompletteringsregeln (avskrivning med 20 procent).
Dessa två regler får du emellertid inte använda för samma slags inventarier under samma beskattningsår.
Exempel huvudregel
Inventarierna i ditt företag vid årets början är 100 000 kronor. Året innan köptes inventarier för 75 000 kronor och tre år innan för 125 000 kronor. Under beskattningsåret köps in inventarier för 125 000 kronor. Avskrivningsunderlaget blir då:
100 000 + 125 000 = 225 000 kronor
Avskrivningen med 30 procent blir:
225 000 x 0,3 = 67 500 kronor
Exempel kompletteringsregel
Med den regeln kan du göra avskrivning med 20 procent av inventariernas värde.
| Inventarier vid beskattningsårets slut | Avskrivning % | Anskaffningsvärde | Avskrivning |
| Under beskattningsåret | 80 | 125 000 | 100 000 |
| 1 år före beskattningsåret | 60 | 75 000 | 45 000 |
| 2 år före beskattningsåret | 40 | 0 | 0 |
| 3 år före beskattningsåret | 20 | 125 000 | 25 000 |
| Lägsta tillåtna värde | 170 000 |
Den högsta avskrivning med kompletteringsregeln blir skillnaden mellan avskrivningsunderlaget och det lägsta värdet:
225 000 – 170 000 = 55 000 kronor
Summering
Avskrivning är en viktig post i årsredovisningen. Med den slipper du bokföra hela kostnaden för inköp av anläggningstillgångar på inköpsåret och kan fördela den över en längre tid.
Utöver det kan du genom att öka avskrivningarna också minska ditt företags årsresultat och därigenom få lägre skatt.
